Idag känner jag mig stark både psykiskt och fysiskt. Jag är på en helt annan nivå mentalt och jag har ett lugn i mig som inte funnits på länge. Jag kan äntligen andas, min prestationsångest är för en stund borta med vinden och jag älskar det. Idag när jag var hos sjukgymnasten så kände jag mig för första gången sen skadan att jag är på g nu. Bara på den lilla träningen som vi sysslat med nu ett tag så har jag gjort framsteg. Idag klarade jag bland annat att stå på balansbrädan med mitt skadade knä utan att slå i marken alls och dessutom göra knäböj. Låter kanske som intet för världen men jag blev så glad att jag gjorde high five med Silvio (min sjukgymnast) haha han skrattade bara åt mig. Sen körde jag på som vanligt med mitt program och trots att min röv dör pga allt cyklande så hade jag lite mer energi än vanligt!
Efter träningen käkade jag tacorester från igår men eftersom köttfärsen va slut blev de kebabkött i, minst lika gott de. Snart ska jag promenera ner till tumba och bege mig mot arbetet. Jobbar kväll och ser faktiskt fram emot de, de va nämligen ett tag sen jag var hos gubbarna på våning 4. Men jag kommer hem mitt i natten och åker igen i gryningen imorn för då jobbar jag dag så det blir inte mkt sömn.
I helgen ska jag ha just helg och bara njuta. Njuta av mitt liv!
Han kan inte, han har träning då:P
SvaraRaderaJA det får bli nåt sånt, eller så får man väl offra sig och ha pumps på sig för en gångs skull:P