måndag 18 april 2011

One in a million



Ojojoj vilken helg. Detta har varit vad vi brukar alla plusmeny, ni vet när man får allt det där extra! Jag omges av så många fina människor att jag skulle kunna skriva ett tackkort i minuten för att hylla dem alla. Men låt mig titta tillbaka:


Fredag: inte vilken fredag som helst utan min älskade vän Cecilias födelsedag! 22 jordsnurr fyllde min vackra vän och det skulle vi fira. Först hade vi dock en dag i skolan att se fram emot men som tur var så sken solen, lektionsupplägget var roligt och vi fick sluta tidigare! Vi passade på att göra våra uppgifter ute i solen på skolgården. Solen gör oss Lyckliga!


först var Cissi och Hillevi lite ointresserade av varandra....




sen försökte Hillevi smykramas med Cissi för hon är lite blyg...


Men sen mutade Cissi Hillevi med en jättebanan och då åkte Hillevis omtalade tunga fram..

Nåväl, efter skolan åkte jag hem och tog det lugnt ett tag. Sen var det fixifixi inför Cissis födelsedagsfest både gällande mig och hennes present.

Jag hade på mig Kavajen som Sara har en förkärlek till kvällen till ära och ja jag måste erkänna att den är snygg..

Efter flätning och käk i Haninge hos Sara och hennes underbara familj bar det in mot stan och Cissi hade ordnat det så fint hemma. Fina vänner hade hon också så det var verkligen en toppen kväll. Vi snackade massa skit, drack, plocka sjösten, sjöng, skålade, tatuerade oss och njöt av livet.



Efter kalaset hos Cissi begav sig Maya och jag iväg till Debaser och fy tusan va lycklig man blir när man a) kan va ute på uteserveringen hela kvällen/natten utan att frysa och dansa b) man slipper betala inträde eftersom man befinner sig ute - Hejja!


____________________________________________


Lördagen innebar en utedag, en fixardag, lite pluggdag, godisdag, peppaNinakväll och bilåkande mitt i natten. Jag orkar inte lägga upp fler bilder nu men jag har alltså umgåtts med världens bästa familj, världens bästa älskling och världens bästa Nina.


____________________________________________


Söndagen: Dagen D, som Nina och jag har väntat. Nina skulle droppa bomben hos sina päron. Vi hjälpte dem på tomten först, rensade i buskar etc och fy farao va härligt det var att vara ute i solen. MUMS! riktigt mysigt och det kändes som att Nina och jag var 8 år igen när hennes mamma kom ut med dricka och kakor på ett fat :) Men sen berättade vi iaf och ja vad ska man säga. Det var nog den bästa reaktionen hon kunde få men visst är och var det jobbigt. Det kommer säkerligen fortsätta att vara jobbigt men nu är det gjort och en stor sten är borta från Ninas hjärta. Sen tog vi en kall cola i solen och konstaterade att nu börjar sommaren :)


På kvällen fick vi äntligen träffa LABAN. världens sötaste bebbe och jag blev helt kär. Vi hann tyvärr bara med en blixtvisit men fy tusan va han va rund och go. <3<3<3



Nej nu orkar jag inte skriva en rad till och borde ta tag i pluggandet då jobbet precis ringde och bad mig komma in tidigare. Så skepp och hoj kamrater


lördag 9 april 2011

torsdag 7 april 2011

några dagar. några skratt. många minnen.


Såhär söt är min älskling när han sover. Söt och Sexig. Jag älskar dig!
Såhär ser det ut när Mia inte orkar stå och vänta på Maya som ska kissa i hundra timmar. Papperskorgar är bra till mycket...

Såhär fin drink fick jag på Lilla Hotellbaren när jag, Emil, Nina och Jonas var där och tpog en drink en lördagskväll
Såhär såg ställets och världens snyggaste kille ut

Såhär mycket tycker Nina och Jonas om varandra

Såhär var jag klädd inför middag hos Emils morfar och Inger och sen drinkkväll på söder

Såhär lika har jag och min syster blivit..

tisdag 5 april 2011

andas.

Det tar aldrig slut visst? Den där känslan som jag burit med mig hela mitt liv i princip är återigen under mitt skinn. Känslan av att vara vilsen, maktlös och förtvilad. Hur ska jag rädda det nu? jag kan inte rädda för jag druknar själv. Jag druknar i rädslan att såra, att inte finnas till, att göra fel, att säga fel. Men allt jag vill är att hjälpa. alltid. Jag vill göra alla andra fria, för det är kanske är då jag blir fri. Jag älskar så mycket att jag ibland glömmer bort mig själv, det säger Emil iaf. Själv känner jag bara att läpparna smakar salt av frusna tårar och jag är precis där jag alltid har varit. Det kommer aldrig ta slut eller hur? Vart ska jag gå när allt blir fel?

fredag 1 april 2011

Memories.

Jag står i köket och skär sallad. Du är inte hemma än. Du är på jobbet och jobbar någon mega speciell programvara som måste vara klar tills imorrn. Jag har varit i mataffären och handlat mozarella och tomater, vi ska ha det till pastan. Det är både din och min favorit. Det är torsdag och vinter och vi bor inte med varandra men vi delar säng varje natt. Jag går jämt omkring med en påse extrakläder. Bär runt på hårspray och smink, knuffas runt i tunnelbanan på morgnarna och får blickar för att man ska inte ha mer än en väska när det är rusningtrafik tycker folk. Du smsar mig att du kommer hem nu och jag sköljer sallad och rör i min goda pastasås. Fyller på med olivolja och salt, vispar om när det börjar ryka, och ställer åt sidan. Fastän det är januari har jag fönstren öppna. Bara när jag vet att du kommer sova här för du plockar bort vintersömniga spindlar som om det vore ingenting. Jag hör låset i ytterdörren och du ropar hallå och då stänger jag av plattorna och möter dig i hallen. Jag har svårt att krama dig den första halvminuten för du är alltid så varm. Du skrattar alltid åt mig och säger att jag är knasig. Men jag hatar ju den klibbiga värmen, det vet du. När du har sparkat av dig skorna och knäppt upp jackan kan jag krama dig. Jag gräver in ansiktet i dina mjuka tröjor och du håller om mig runt ryggen, andas varm luft över min panna. Jag har lagat middag säger jag och du går till köket och tittar efter och jag drar upp din skjorta ur byxorna och drar mina fingrar över din rygg när du lutar dig över spaghettin. Du ställer fram glas och tallrikar och så äter vi spaghetti med sallad och tomater framför en dålig dokusåpa och genom fönstret klättrar det in spindlar vi inte kommer att märka förrän dagen därpå. När tallrikarna är tomma flyttar jag mig till ditt knä. Varje kväll efter urdruckna svartvinbärssaftglas och smutsiga bestick vilar jag hakan på din axel och tittar ut över gården och trädet som gömmer hundra fågelbon. Du är varm igen, av spaghettin. Jag klagar men du bryr dig inte och du kramar mig hårt och jag pressar mina kinder mot dina. - Vi lägger oss lite i sängen, säger du och vi lämnar tallrikarna på bordet och kastrullerna i diskhon. Du vet att jag får ångest av att inte diska på en gång men du vet att du kan förvirra mig med dina kyssar. Jag lägger mig med knäna över dina och spelar ett spel på telefonen. Du tittar på konstiga grejjer på youtube och vill visa mig.- Titta på den här vad häftigt.Och jag svarar att jag måste klara banan först och du attackkysser mig och säger att jag är fin när jag är koncentrerad och jag tittar på den där konstiga sågen på youtube och du vinklar dina ögonbryn sådär som du bara gör när du tycker något är extra fint. Sedan tar du av mig min tröja och dina axlar luktar så gott och spaghettitallrikarna är odiskade och dokusåpan på tv är snart slut och dina händer är så mjuka mot mig. Du smakar salt. Varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag med dig. För alltid.