Jag och älsklingen har verkligen mysigt jullov, eller Emil har jobbat några dagar men i vilket fall som helst så har vi haft det super mysigt. Kanske lite för mysigt för skolan har inte ens funnits i min åtanke. I julklapp av E´s pappa fick jag filmen änglar & demoner, och lyckligtsvis så gick första filmen, Da vinci Koden på tv kvällen efter. Så nu har vi sett båda dom filmerna och de får högt betyg av mig.
Idag har vi även kollat på Män som Hatar Kvinnor. Haha ett år efter alla andra men men. Det var en riktigt jävla hemsk film, höll på att kräkas flera gånger. Man sitter i soffan och ryser och tänker - fan va sjuka människor det finns och det är ju precis så det är. Ute i samhället händer hemskheter varje dag, varje minut. Sen kanske det inte alltid är så utvecklat som i filmen men det är nog inte ovanligt heller. Igår såg jag dessutom filmen When a Man loves a Woman och jag bölade hela långa filmen. Den va verkligen bra. Och när jag ser filmer som handlar om livsöden så känner jag verkligen att jag valt rätt utbildning. Det är sånt jag vill jobba med - hjälpa människor. Jag vet att man inte kan göra underverk men som den gamla klyschan säger.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Men en annan tanke som slår mej när jag tänker på hemskheter och sen på mitt framtida yrke och det är hur det kommer att vara (för det kommer säkerligen att vara) så att jag jobbar med dom "onda", är alla offer eller hur definierar man vem som är offret och har mest rätt till hjälp? Kurator på häktet? - oskyldig eller skyldig. Alla har rätt till att få lätta sig hjärta. Tystnadsplikt vs anmälningsplikt. Förtroende eller svika förtroende. Det är klurig det där. Tänk er bara senariet i familj som har en familjemedlem som missbrukar droger. Vem är det mest synd om? måste man definera de, eller i vilken ordning ska man hjälpa? Jag vet att det inte finns något tydligt svar eller någon pekpinne som visar vägen men jag längtar (om man kan säga så) tills min utbildning innehåller mer sånna dilemman och mer arbetsinriktad undervisning. Kanske är det därför juridiken inte lockar så mycket just nu, för jag har inget att tillämpa det på liksom..
Imorn är det nyårsafton och ett nytt år väntar. Bra eller dåligt - det återstår att se. Imorn ska jag fråga bollen och svaret jag får då kommer jag att hålla för mig själv. =) Men jag hoppas på mycket kärlek, glädje, skratt, fina minnen, upplevelser, saker som gör mig stolt och som får mig att växa som människa och lycka & välgång för alla som jag håller kärt.
En extra tanke till Sara. Jag vet inte vad jag ska säga eller göra men jag är aldrig mer än ett samtal/sms bort. Du och Dev är världens radarpar! Coolast i stan :) KRAMAR
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar