be mine.

Jag har haft en fin dag idag. Jag har gjort nytta, gjort något roligt, ätit gott och fått vara med världens bästa mamma och syster. Jag har faktiskt känt mindre ångest än vad jag gjort på väldigt länge. Nu sitter jag ensam här hemma och funderar över allt som händer just nu och hur jag känner inför vissa saker. Jag undrar hur det kommer sig att jag har blivit så himla fixerad vid att ha allt perfekt (eller så nära perfekt som det går) utan något som helst dröjsmål. Det måste klaffa och vara bra NU. Det kryper i kroppen när jag tänker på att jag har ett organge badrumsgolv i nya lägenheten, vilka handdukar passar till de? och vad ska jag ha för badrumsmatta? sen blir jag nojjig över att jag inte har 3 likadana lampor att ställa i vardagsrumsfönstret tills jag har hittat dom perfekta. Hur kommer de se ut utifrån? Och hur lång tid kommer det ta innan målaren kommer och gör iordning hallen och köket? Jag säger åt mig själv på skarpen och säger att det löser sig men innerst inne så gror det.

Men idag ska jag inte tänka mer på de för jag har faktiskt haft en fin dag. Nu ska jag alldeles strax krypa ner under täcket och slumra in. E är ute med sina polare så jag har hela sängen för mig själv. Imorn ska jag nog in med syster och Wilmer till stan och spana in grejjer. E får faktiskt hjälpa till här hemma nu och göra några knop på egen hand.



Nu ska jag inte bli en sån som lägger in låtar i varje inlägg men den här är väldigt mysig tycker jag. Sara nu måste du bara lära mig hur man bara får själva raden, alltså de där längst ner så ni slipper värsta videon varje gång. Men sov så gott :)