hon har ett sätt..

Jag vaknade innan klockan ringde imorse, ja alltså min klocka. Emils klocka har ringt X antal gånger (hey Mr snooze) så jag kunde inte somna om. Men det är bra att jag kommer upp för idag ska jag fixa här hemma. Nu åker de mesta ner och sen får vi hoppas att familj och vänner bjuder på mat för vi har tyvärr inget att käka på. Jag är faktiskt imponerad av mig själv, att jag har klarat att leva i det här kaoset i gflera dagar. Det står kartonger och ikeapåsar precis överallt och jag har inte städat på flera dagar. Uscha mig. Men men det är som sagt bara helgen kvar nu sen är det tomt här, sen flyttar vi över vårt kaos till Victory lake istället.

När man är uppe såhär tidigt är nyhetsmorgon en självklarhet. Jag tycker iofs att det är ganska mysigt att titta på de och bara konstatera att det finns mkt och många roliga människor. Men just idag är Jakob Hellman gäst och jag blev verkligen glad. När jag var liten så spelades hans låtar hemma hos oss och jag kan fortfarande alla texter utantill. Han såg inte alls ut som jag hade tänkt men låtarna lät som de skulle. Han plingade precis av "hon har ett sätt":

Hon har ett sättatt säja: "mhmm",jag inte trodde fanns.

Och hennes kläder följer inga enklalagar om obalans.

Hon har små band runt sina handlederoch andra i sitt hår

.Hon är en så'n man skulle vänta länge på om man fick en chans.

Hon har ett sättatt flytta höfterna försiktigt när hon går.

Hon har ett sätt att le som bara jag förstår.

Hon har ett sätt att gå förbi ibland som om man inte fanns.

Det är en man som kommer hit och hälsar på ibland och hon är hans.

Om hon var min,om det var jag,skulle jag ge,ge mina da'r.

Men hon är inte, det är klart, nå'nting man har.

Och fråga efter hennes namn tror jag inte att jag ska.

Jag är lite rädd att hon ska heta nå't som inte låter bra.

Jag skulle gärna gå och hålla och ha sönder hennes hand.

Jag skulle ännu hellre göra nå't, ja göra nå'nting jag kan.